Datorns delar

För dig som är oerfaren när det gäller datorer och hårdvara är det lätt att känna att det snabbt blir som en djungel av olika konstiga begrepp och facktermer. Många har dessutom begränsad koll på vad som egentligen ligger dolt under datorns hölje, och vilka delar som står för vilka funktioner.
Detta försöker jag råda bot på, genom att här presentera de vanliga komponenterna. Utmaningen för min del är att hålla informationen uppdaterad, då tekniken hela tiden går framåt med stormsteg. Detta till trots är den grundläggande informationen mer eller mindre “tidlös” – processorernas syfte och funktionalitet har ju t.ex. ändrats rätt lite genom årens lopp, även om prestandan och tekniken utvecklats avsevärt.

Processorn – dators hjärna

Även den minst erfarne datoranvändaren har nog hört talas om processorn, även om han eller hon kanske inte på rak arm kan säga exakt vad denna komponent gör. Svaret är egentligen rätt enkelt: Processorn fungerar som datorns hjärna, och bearbetar informationen som skickas in i datorn, vilket gör att mjukvaran och resten av hårdvaran sedan kan “göra sin grej”. Ett mycket enkelt exempel: när du sitter och jobbar i Microsoft Word, och trycker på knappen “A” på tangentbordet, så är detta “input” till datorn. Denna input bearbetas av processorn, som får det hela att resultera i att datorn börjar jobba, och att bokstaven “a” så småningom dyker upp på det virtuella pappersarket i din ordbehandlare.
Detta är givetvis ett väldigt förenklat exempel, men principen gäller oavsett vad du sysslar med. Du kan ha flera processorer i din dator, för att öka på prestandan. Processorn är också relativt enkel att byta ut och uppgradera i efterhand, något som är mycket vanligt bland mer rutinerade datoranvändare.
Du som skall bygga en egen dator har här möjlighet att påverka datorns prestanda. Är ditt mål att sätta ihop en speldator av värsta sort är en eller flera snabba processorer, kapabla att bearbeta mycket information på en och samma gång, något att satsa på (förutom ett bra grafikkort med mera). Skall du däremot bara ha datorn till att uträtta enklare kontorsarbete är en jättesnabb processor inte lika viktig.
Vad som däremot alltid är viktigt att tänka på när man pratar om, och jobbar med, processorer, är vikten av en bra fläkt och/eller kylare. Det är nämligen så att processorer, förr eller senare, alltid blir varma. För att undvika överhettning sitter det alltid en kylmekanism i nära anslutning till komponenten, ofta en fläkt. Är kvaliteten på kylsystemet undermålig blir processorn alldeles för varm alldeles för snabbt, och går till slut sönder. Då kan information som inte sparats ned gå förlorat, vilket kan få katastrofala följder för många. Dessutom får man ju köpa ny processor, vilket kan bli dyrt.

Hårddisken – datorns minne

Hårddisken känner nog de flesta till. Här sparar man ned information i datorn, så om din PC vore en människa skulle hårddisken vara långtidsminnet i hjärnan. En gång i tiden var hårddiskarna ytterst små (datavolymmässigt) – vi nördar drar oss till exempel gärna till minnes Bill Gates berömda uttalanden om hur 650 kb en dag skulle komma att räcka som minnesmängd för gemene man. Idag är hårddiskarna som bekant oändligt mycket större än så, och det är egentligen inte särskilt dyrt att köpa en stor hårddisk med mycket plats.
På senare år har det blivit allt vanligare att köpa och använda externa hårddiskar, ett slags extraminnen som gör det möjligt att spara ännu mer data. På så sätt har man också lätt för att göra backuper, ifall den första hårddisken av ett eller annat skäl blir obrukbar. Detta kan ske om datorn går sönder, om hårddisken kraschar eller om ett virus förstör den sparade informationen.
Utöver hårddisken är det även mycket vanligt att folk använder ytterligare lagringsmedia, som till exempel USB-stickor eller minneskort. Dessa kan, förutom att erbjuda ytterligare plats för förvaring av data, också göra det lätt att flytta över information från en dator till en annan.

Grafikkortet – gör så att du kan se

Grafikkortet är den komponent som gör det möjligt att visa saker och ting på en skärm. Att bara ha en datorskärm inkopplad till datorn räcker alltså inte, grafikkortet måste fungera för att något skall synas.
Olika grafikkort fungerar på lite olika sätt när det gäller grafikgenerering. De är olika bra och jobbar olika snabbt, så valet av grafikkort hänger därför mycket på vad du skall ha din dator till. En spelare som vill kunna spela spel med bra grafik måste därför investera i ett snabbt och nytt grafikkort, men utöver detta också satsa pengar på andra komponenter, så att detta grafikkort verkligen kan komma till sin rätt. Samma sak gäller ofta de som vill ägna sig åt till exempel bildbehandling eller filmredigering – även här är det viktigt med ett bra grafikkort.
För dig som har lite lägre ställda krav är ett monstergrafikkort knappast nödvändigt. De billigare modellerna på marknaden duger gott och väl för dig som bara vill kunna mejla, läsa nyheter och skriva på facebook. Grafikkorten är också rätt lätta att byta ut.

Moderkortet

Moderkortet är ett av de absolut viktigaste delarna i din dator. Moderkortets syfte är att länka samman alla de andra delarna med varandra, och se till så att saker och ting jobbar internt. Lite som ryggraden, eller det centrala nervsystemet, i en människokropp, med andra ord. Alla andra kretskort monteras fast på moderkortet. På moderkortet sitter nästan alltid ett litet batteri som ser till att inställningarna inte försvinner varje gång datorn slås av eller på.

Arbets-/internminnet

Arbetsminnet är den del av hjärnan som sparar information kortsiktigt. Detta är nödvändigt för att applikationer och program över huvud taget skall kunna fungera, då de annars inte “minns” vad du gjort eller utfört. Arbetsminnet är också nödvändigt för att datorn överhuvudtaget skall starta. När ett program startas upp för första gången efter påslagning går det oftast lite långsammare än om man först öppnar det, sedan stänger ned det, sedan öppnar det igen, och så vidare. Detta är tack vare arbetsminnet, som då har den info som krävs vid uppstart “redo”.
Precis som med det mesta andra, är valet av arbetsminne beroende på vad du skall ha din dator till, och hur dina vanor ser ut. För de flesta ter det sig rätt uppenbart vad man skall ha en stor och rymlig hårddisk till, samma sak med varför man skall ha en snabb processor. Men arbetsminnet skall alltså inte försummas, för om inte processorn har ett snabbt arbetsminne att arbeta mot så dras prestandan ändå ned, avsevärt. Så att bara investera i en snabb processor, men inget rejält arbetsminne, är med andra ord helt meningslöst. Då kan man antingen lika gärna nöja sig med en lite långsammare processor, alternativt faktiskt satsa på såväl processor som arbetsminne …
Andra begrepp som används som namn på den här komponenten är “internminne”, “RAM-minne” och “primärminne”. Dessa är synonymer till “arbetsminne” – tidigare var det också vanligt att man använde termen “RWM memory”, som stod för “read-write memory”. Nu för tiden används dock “arbetsminne” som ett slags paraplybegrepp. Vissa har även talat om att “RAM-minne” – som länge var den huvudsakliga, vanligast använda, termen för denna komponent – är på väg ut. Men hur det blir med den saken återstår att se.

Nätverkskort och modem – så att du kan surfa

Modem och/eller nätverkskort är inga nödvändiga komponenter för att datorn skall komma igång och starta, men väl livsviktiga för att du skall kunna surfa på nätet, eller koppla upp dig mot nätverk. Mot bakgrund av hur världen ser ut idag, och hur vi använder våra datorer, kan man därför ändå med gott samvete säga att nätverkskort och modem är livsviktiga …
För många kan skillnaden mellan modem och nätverkskort vara lite förvirrande. Skillnaden ligger främst i hur dessa två komponenter bearbetar olika typer av signaler. Det här låter kanske komplicerat, men är egentligen rätt enkelt. Ett nätverkskort skickar och tar emot digitala signaler mellan din dator, och andras enheter. Ett modem, eller “modulator-demodulator” som det egentligen heter på “datorspråk”, har istället som syfte att omvandla analoga telefonsignaler till digitala signaler som datorn sedan kan ta till sig.
Vad man skall välja beror bland annat på ens budget, och specifika hastighetskrav. Många färdigbyggda datorer levereras idag med både ett modem och ett nätverkskort. Har man flera enheter i hushållet, till exempel en mobiltelefon, en iPad och kanske ytterligare en dator, kan det vara värt att investera i en router, som möjliggör trådlöst internet till samtliga enheter. Gör man detta är det således Wifi-funktionalitet som bör tas med i ekvationen när man väljer komponent.

Nätaggregatet förser datorn med ström

Nätaggregatet har ingenting med internet eller något nätverk att göra. Nätaggregatet är istället den komponent i datorn som förser den med ström. I en stationär dator är detta en komponent som placeras på insidan av chassit, men på en laptop sitter nätaggregatet på utsidan. Oftast som en rektangulär “dosa” mitt på laddarsladden.
Använder man ofta sin dator så uppstår i regel ett visst “slitage” på nätaggregatet, som jobbar hela tiden för att förse de andra datordelarna med ström. Därför är det viktigt att välja ett nätaggregat som ändå har en rätt bra maxeffekt. Tekniken går hela tiden framåt, så jag kommer inte att lista några exakta värden här, men den tidlösa tumregeln är i alla fall att nätaggregatet inte bör försakas eller försummas.
Samma sak gäller om du uppgraderar andra komponenter över tid. Då måste även nätaggregatet uppgraderas, förr eller senare. Detta då nyare komponenter ofta kräver mer energi än sina föregångare, och ett nätaggregat som hängt med ett tag kommer då få det rätt “kämpigt”. Så glöm inte nätagget!

Ljudkort – och hör sen!

Ljudkortet är den komponent i datorn som genererar ljud. Eller snarare: som gör det möjligt att höra de ljud som programmen och den övriga hårdvaran försöker generera. Att bara skaffa högtalare eller hörlurar, men inget ljudkort är därför lika meningslös som att köpa staffli, penslar och målarfärg, men ingen duk. Å andra sidan är ju ett ensamt ljudkort helt och hållet oförmöget att spela upp ljud, utan någon form av extern utrustning …
Ljudkortsmarknaden är på många sätt en djungel, och det finns kort av alla möjliga slag, för alla möjliga ändamål och sammanhang. Det blir därför svårt för mig att komma med några generella riktlinjer – jag vet ju inte om du som läser det här är aspirerande ljudproducent eller bara vanlig användare som vill kunna höra uppstartsljudet i Windows, men inte så mycket mer. Det enda egentliga rådet jag kan ge är att – precis som när det kommer till alla andra komponenter – utgå från din unika situation och vad du tänkt använda datorn till. Jag vet att detta börjar låta väldigt tjatigt nu, men det går inte att komma ifrån, det är skillnad på någon som vill producera musik eller film, en gamer, eller en familj som skall ha datorn till lite allt möjligt.
Har du inget specifikt audiorelaterat syfte med din dator skulle jag emellertid föreslå att du lägger dig lite lägre i budget, och prioriterar ned ljudkortet. Detta är naturligtvis inte samma sak som att strunta helt i det, och nöja sig med det sämsta möjliga. Vad jag menar är bara att du kan få ett helt okej ljudkort för rätt lite pengar i dagens läge – pengar du istället kan lägga på en lite snabbare processor eller ett bättre arbetsminne. Om du nu inte tänker producera musik på datorn, förstås. Då är ju ljudkortet kanske en av de allra viktigaste delarna. Så utgå från dig själv och din situation, det är mitt tips.

Bildskärm

Inte att förglömma är bildskärmen. Vad du skall välja är helt och hållet upp till dig och dina preferenser, men till skillnad från ovan listade komponenter är din komfort i mångt och mycket avgörande här. Vill du ha en stor skärm, en bred, eller blir det behagligare för dig om du kan reglera den, upp och ned? Sådana frågor vet så klart bara du svaret på, och det är svårt för mig att ge några generella riktlinjer. Gå gärna in i en butik och testa olika varianter. Eller skaffa två skärmar, för extra bred bild – skärmarna kan nämligen kopplas ihop och “dela” på bilden, eller så kan man använda skärmarna till olika saker, samtidigt.
Vad som kan vara bra att tänka på är att inte välja en plasmaskärm om tanken är att sitta och jobba med kontorssysslor. Dessa typer av sysslor – jobba i officepaketet, bokföringsprogram och så vidare – innebär ofta att man sitter och tittar på en skärm där väldigt lite grafik byts ut. Jämför detta med ett rappt datorspel, där bilden skiftar hela tiden. Att mycket lite ändras leder till att bilden riskerar att “bränna fast” på plasmaskärmar, och bli kvar i rutan, även fast man klickat upp ett nytt fönster. Effekten påminner om när man tittar in i en lampas sken, eller mot solen, och sedan blundar. LCD- och LED-skärmar är bättre på att “byta” mellan olika typer av grafik och bilder. Därför skulle i alla fall jag avråda från att skaffa en plasmaskärm.

Chassi

Chassit är datorns hölje. Valet av detta bygger mycket på estetik, men kan även påverka monteringen av komponenterna. På det stora hela skiljer sig dock olika chassin åt väldigt lite, så här kan du nästan alltid låta den estetiska smaken vägleda dig. Vissa lägger mycket pengar på ett snyggt chassi, som kanske dekoreras på något sätt, medan andra nöjer sig med “standardmodell 1A”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *